tisdag 29 maj 2012

enruting

Jag älskar djur - otur för dem

Jag älskar djur.
Det är väldigt tråkigt för djuren.
Jag älskar nämligen mina djur på samma sätt som Muhammar Khadaffi älskade sitt folk.
Mina husdjur behöver inga fiender med en vän som jag.

Jag kom att reflektera över detta när jag idag såg reklamen för en djurförsäkring.
Någon sådan har inte jag. Eftersom jag har typ tvåhundra katter skulle det innebära personlig konkurs.

Mina hudjurs försäkring består i en kvarglömd karta penicillin från när jag hade bihåleinflamation samt en granne med gevär.

Likt gammal piratkodex lever vi efter devisen "Who falls behind stays behind! (fotnot på det: Johnny Depp)."

Egentligen var liknelsen med den bortgågne libanesiska ledaren inte särskilt bra. Till skillnad från folket i Libyen lever mina djur i total frihet.
De kommer och går precis som de vill, hundar som katter.
Det är egentligen mer riktigt att säga att jag älskar mina djur som George W Bush älskade det amerikanska folket. På ett naivt och själviskt vis, utan en susning om vad jag håller på med!

fredag 25 maj 2012

Att vara gift med McGyver

Som jag tidigare skrivit om i den gamla bloggen är jag gift med McGyver. Idag hade vi en liten kris i vårt äktenskap då jag skulle se på en dvd jag hyrt. Detta händer inte så ofta (att jag hyr DVD:er alltså) så när jag kom upp till TV:n insåg jag att jag inte visste vad jag skulle göra med skivan.
Att vi inte ägde någon separat DVD-spelare trodde jag mig veta, men borde det inte finnas en DVD-läsare till datorn?

Plan A hade varit att se filmen på en laptop, men sladden till dess laddare hade en skarv från vilken det sköt gnistor med jämna mellanrum vilket jag anade skulle störa min filmupplevelse. Plan B var alltså att ta sig till kommandocentralen (TV-rummet) för att försöka se om det inte skulle gå att se filmen på TV:n genom någon av de många prylar som finns där.

Nu tänker kanske någon att "vet du inte hur man hittar DVD-spelaren på en dator, dumma kvinna".
Till denne vill jag bara säga att om man är gift med McGyver så har man inte en vanlig dator, man har en rad komponenter utspridda i någon slags instalation på golvet under TV:n.

Efter en stunds funderande insåg jag att jag måste försöka komma i kontakt med McGuyver då jag inte kunde hitta någonting som såg ut att kunna läsa en DVD.
McGuyver förklarade via telefon att det mycket riktigt fanns en DVD-läsare, vissreligen inte inkopplad, men han berättade var den fanns och hur jag skulle göra.

När McGyver ger dig instruktioner så måste du göra EXAKT som McGyver säger.
Detta är mycket viktigt!
Här misslyckades jag genom att dra ur
 en kontakt istället för att trycka på en knapp på ett tangentbord. Därför kunde jag  nu inte starta datorn efter det att jag kopplat in DVD-läsaren.

Vaddå, tänker någon återigen, kan hon inte ens starta en dator?
Men då måste jag påminna denna någon om att McGyvers dator inte existerar i form av en traditionell PC, utan endast genom olika hårddiskar och kretskort som provosoriskt kopplats ihop. Därför finns det ingen av- och påknapp.

Jag ringer återigen McGyver för att han ska guida mig genom detta sista steg för att få se min hyrfilm.
Först förebrår han mig för att jag, i hans tycke, helt omotiverat dragit ut kontakten.
Sedan får jag följande instruktioner.

- På hyllan till vänster ligger två avklippta kablar. Ta dem och leta sedan reda på en liten grön lampa vid en av hårddiskarna. Ser du den? Bra! Under lampan finns det tre rader med stift. Räkna till de fjärde stiftet från vänster på den mellersta raden. Håll nu den avklippta kabeländen mot stiftet och -

Längre än så kom inte McGyver i sina, visserligen pedagogiska men i sammanhanget totalt vansinniga, instruktioner eftersom jag slängde på luren.

Det blev alltså ingen film.
Det blev ett litet raseriutbrott.


- Nu kan vi snart kolla på filmen älskling,
jag ska bara bygga ihop en DVD-spelare först!

Jag tänker på sex

Idag tänker jag på sex. Eller rättare sagt, jag tänker på andra som tänker på sex.
För några år sedan såg jag en sådan där sexdokumentär som brukar gå på trean eller femman.
Den handlade om  diverse sexuella preferenser, en man var inne på något som tydligen kallades pony play. Pony play var en undergren till det vidare begreppet pet play förklarade mannen.
Pet play gick ut på att man ville att ens sexpartner skulle låtsas vara ett husdjur, i hans fall en ponny. Ponnyn skulle vara en kvinna, helst bärande en hästsvansförsedd buttplug, som drog runt honom i en liten vagn.
Det farscinerande bestod inte i den sexuella läggningen i sig, utan den stora mängd tid och energi han lade ner på att förverkliga sin sexdröm.
Först och främst måste han ju hitta en kvinna som delade hans intresse,men  en sådan kan man ju såklart hitta på internet.Till det behöver han en vagn och lite andra tillbehör.  Efter att allt är införskaffat så måste ju ekipaget bege sig någonstans där han kan spänna för kvinnan, och ja, köra runt. Det är väl knappast något man gör så där bland folk. Antagligen måste de också först hyra ett släp till vagnen.  
Det är alltså ganska mycket som måste fixas mellan det att han känner sig lite sugen och tills dess han får komma till skott.

Jag tycker att det är beundransvärt med folk som lägger så mycket tid, och säkert också pengar, på sitt sexliv. Det är hissnande att tänka på alla som sitter där ute i stugorna och syr kostymer, bygger smiskställningar och monterar sexgungor.
Jag tänker också att det är kraft och energi som kunde användts till något vettigt.


Men å andra sidan, lika väl som man sjösätter sin båt en solig aprilkväll kan man ju klä ut sin sambo till en häst och låta henne dra runt dig i en liten skrinda.


tisdag 22 maj 2012

tekniskt mankemang

Lycka till med att läsa det hä inlägget,
två tangente på mitt tangentbod fungea baa ibland, gissa vilka...
Hu sm helst så ha jag inte itat någt vettigt på ett pa daga ch nä jag väl itat ch skannat så kan jag ändå inte skiva någa bildtexte eftesm min dat inte tycke att man behöve använda dessa tecken.

Däfö bli det gammal skåpmat på blggen idag, men nytt ä på g.