lördag 15 december 2012

Med anledning av tidigare inlägg

Ja, jag har plöjt igenom fyra säsonger av Lyxfällan. Det är socialporr när det är som bäst!
#guiltypleasures

Ett privatekonomiskt tips

Ha inte en sån här grej på väggen.
Samtliga är snapshots från Lyxfällan, bara de senaste fyra säsongerna.


tisdag 20 november 2012

Om SD-gate hade hänt Alliansen...






















Då hade det varit Beatrice Ask som filmat Anders Borg,
båda generalpackade och utrustade med järnrör.
Tanken hissnar.



måndag 17 september 2012

Nya ursäkter

Insåg precis att min blogg ser ut som ett frukostägg. Men ägg är ju gott så det ser jag inget som helst problem med.
Jag har inte fått så mycket vettigt gjort det senaste. Det beror på att jag har ägnat mig åt mina två stora passioner i livet, äta och sova. Tiden däremellan har har spelat Rumble på min Iphone.

MEN jag lovar bot och bättring. Håller på med ett par längre projekt, men försöker att få till en enruting här och där i alla fall.

fredag 13 juli 2012

Vi sitter i köket med barnen

I vardagsrummet sitter männen och dricker öl.
I köket sitter tjejerna och barnen.
Jag vet att detta inte är någon ny spaning. Det är som att konstatera ett faktum.
Efter onsdag kommer torsdag. Tjejerna sitter i köket med ungarna.
Men jag trodde verkligen inte att det skulle hända MIG.
Jag tillbringar inte speciellt mycket tid i köket annars, har inte huvudansvaret för barnet och gillar öl mer än att torka snoriga näsor.
Men ändå, där sitter jag och mina vänner likt förbannat i köket. Med ungarna.
Går till lekparken. Där är det en jämnare könsfördelning. Om man räknar med barnen.
På bänkarna sitter dock uteslutande mammor.
Gravida mammor, trötta mammor i foppatofflor, mammor med mobilen vid örat och minstingen i vagnen.  Manmmor som är arga, mammor som är glada, en mamma som sitter och stickar.
Jag tror att det kan se annorlunda ut i lite mer välbärgade bostadsområden där hipsterfarsor sippar esspresso ur designertermosmuggar. Men här, bland hyreslängorna, var det bara mammor.
Var är papporna? På jobbet kanske. Om papporna generellt tar 20% av föräldraledigheten så skulle jag tro att de tar ut 2% här. Men klockan var halv sju på kvällen och de borde rimligen hunnit hem från jobbet vid det här laget.
Går hem igen. Vi torkar snor, säger nu får du vara tyst när mamma pratar, medlar i en konflikt och försöker växla några ord med min vän trebarnsmamman.
Är det så här det ska vara nu?
Bebiskräks, kladdiga fingrar och ett evigt springande efter ungar som kan skada sig alvarligt på precis allting precis när som helst.
Förlåt mig älskade vän men nu orkar jag inte mer.
Nu sätter jag mig i vardagsrummet med killarna.
Jag vill ha lugn och ro. Jag vill få tala till punkt. Och jag vill ha en öl.

söndag 1 juli 2012

Kattfarm

Den uppmärksamme har säkert noterat att det varit en del gammalt mög här på bloggen det senaste. Det beror på lite olika saker som t ex lathet.
Dessutom har jag tydligen börjat med kattuppfödning. Nio små katter ska ut till nya hem, och det har varit en hel del administrativt arbete med detta. De ska fotograferas, annonseras och visas upp för potentiella köpare.
Tidigare år har jag varit lite desperat och i princip skänkt bort dem, men i år provade jag en lite ny approach. Jag satte ut ett ganska högt pris och spelade lite svårfångad. Då blev folk som tokiga, alla skulle köpa, och efter en vecka var åtta kattungar tingade! Så nu hoppas jag att ingen katt försvinner eller att nått händer dem för jag har ärligt talat inte råd att betala tillbaka handpenningen!

Men egentligen hoppas jag i hemlighet att någon ska tipsa djurskyddsnämnden så att de kommer hit och ger mig djurförbud för jag har snart fått nog! De dagar när jag inte torkar upp bajs efter något är lätt räknade på ena handens fingrar!


lördag 30 juni 2012

Invandrare vs äldre

Jag tycker att det är härligt när man ställer gruppen invandrare mot andra grupper, som till exempel gamla. Inför det förra valet hade Sverigedemokraterna en helt fantastisk reklamfilm som gick ut på att några skröpliga pensionärer fick tävla mot invandrare om vem som hann först till ett bord med pengar. Gamlingarna stapplade fram stödda på sina rullatorer och man förstod att de inte skulle ha en chans att hinna fram till pengarna före invandrarna som var representerade av muslimska kvinnor med barnvagn. Dessa kvinnor rusade fram i sina svarta heltäckande kläder medan de skramlade med sina tunga guldsmycken och pensionärerna fick i princip kasta sig åt sidan för att inte bli överkörda av de fina nya barnvagnarna plogade sig fram med.
Detta är galenskap, det håller jag med om. Det säger sig ju självt att en nittioårig tant inte har en suck mot en ung kvinna i ett maraton, inte ens om den unga kvinnan är klädd i ett för ändamålet tämligen opraktiskt plagg med enbart en glugg för ögonen och dessutom tyngd av en ansenlig mängd smycken.  Nej det var tur att någon drog i nödbromsen där, så kan vi inte ha det!
Men åter till verkligheten.
Varför ska vi tvingas välja mellan våra äldre och invandrare? Tas de pengarna från samma konto?
Kunde vi inte lika gärna ha ett gäng biblotikarier som sprintade för de där pengarna. Hur kan vi ha bibliotek när våra gamla bara får ett ägg till frukost? Eller offentlig konst? Några nyexade konsthögskoleelver får springa  mot pensionärerna. Hur kan vi lägga en krona på offentlig utsmyckning när våra gamla inte ens får komma ut på en promenad?
Eller varför inte politiker? Hur kan de ha så hög lön när våra gamla inte ens har så det räcker till en kaka till kaffet? Låt ett gäng riksdagsmän, förslagsvis Åkesson och hans partikamrater, rusa som tokiga mot det där bordet med pengar, tacklande pensionärer till höger och vänster.

tisdag 29 maj 2012

enruting

Jag älskar djur - otur för dem

Jag älskar djur.
Det är väldigt tråkigt för djuren.
Jag älskar nämligen mina djur på samma sätt som Muhammar Khadaffi älskade sitt folk.
Mina husdjur behöver inga fiender med en vän som jag.

Jag kom att reflektera över detta när jag idag såg reklamen för en djurförsäkring.
Någon sådan har inte jag. Eftersom jag har typ tvåhundra katter skulle det innebära personlig konkurs.

Mina hudjurs försäkring består i en kvarglömd karta penicillin från när jag hade bihåleinflamation samt en granne med gevär.

Likt gammal piratkodex lever vi efter devisen "Who falls behind stays behind! (fotnot på det: Johnny Depp)."

Egentligen var liknelsen med den bortgågne libanesiska ledaren inte särskilt bra. Till skillnad från folket i Libyen lever mina djur i total frihet.
De kommer och går precis som de vill, hundar som katter.
Det är egentligen mer riktigt att säga att jag älskar mina djur som George W Bush älskade det amerikanska folket. På ett naivt och själviskt vis, utan en susning om vad jag håller på med!

fredag 25 maj 2012

Att vara gift med McGyver

Som jag tidigare skrivit om i den gamla bloggen är jag gift med McGyver. Idag hade vi en liten kris i vårt äktenskap då jag skulle se på en dvd jag hyrt. Detta händer inte så ofta (att jag hyr DVD:er alltså) så när jag kom upp till TV:n insåg jag att jag inte visste vad jag skulle göra med skivan.
Att vi inte ägde någon separat DVD-spelare trodde jag mig veta, men borde det inte finnas en DVD-läsare till datorn?

Plan A hade varit att se filmen på en laptop, men sladden till dess laddare hade en skarv från vilken det sköt gnistor med jämna mellanrum vilket jag anade skulle störa min filmupplevelse. Plan B var alltså att ta sig till kommandocentralen (TV-rummet) för att försöka se om det inte skulle gå att se filmen på TV:n genom någon av de många prylar som finns där.

Nu tänker kanske någon att "vet du inte hur man hittar DVD-spelaren på en dator, dumma kvinna".
Till denne vill jag bara säga att om man är gift med McGyver så har man inte en vanlig dator, man har en rad komponenter utspridda i någon slags instalation på golvet under TV:n.

Efter en stunds funderande insåg jag att jag måste försöka komma i kontakt med McGuyver då jag inte kunde hitta någonting som såg ut att kunna läsa en DVD.
McGuyver förklarade via telefon att det mycket riktigt fanns en DVD-läsare, vissreligen inte inkopplad, men han berättade var den fanns och hur jag skulle göra.

När McGyver ger dig instruktioner så måste du göra EXAKT som McGyver säger.
Detta är mycket viktigt!
Här misslyckades jag genom att dra ur
 en kontakt istället för att trycka på en knapp på ett tangentbord. Därför kunde jag  nu inte starta datorn efter det att jag kopplat in DVD-läsaren.

Vaddå, tänker någon återigen, kan hon inte ens starta en dator?
Men då måste jag påminna denna någon om att McGyvers dator inte existerar i form av en traditionell PC, utan endast genom olika hårddiskar och kretskort som provosoriskt kopplats ihop. Därför finns det ingen av- och påknapp.

Jag ringer återigen McGyver för att han ska guida mig genom detta sista steg för att få se min hyrfilm.
Först förebrår han mig för att jag, i hans tycke, helt omotiverat dragit ut kontakten.
Sedan får jag följande instruktioner.

- På hyllan till vänster ligger två avklippta kablar. Ta dem och leta sedan reda på en liten grön lampa vid en av hårddiskarna. Ser du den? Bra! Under lampan finns det tre rader med stift. Räkna till de fjärde stiftet från vänster på den mellersta raden. Håll nu den avklippta kabeländen mot stiftet och -

Längre än så kom inte McGyver i sina, visserligen pedagogiska men i sammanhanget totalt vansinniga, instruktioner eftersom jag slängde på luren.

Det blev alltså ingen film.
Det blev ett litet raseriutbrott.


- Nu kan vi snart kolla på filmen älskling,
jag ska bara bygga ihop en DVD-spelare först!

Jag tänker på sex

Idag tänker jag på sex. Eller rättare sagt, jag tänker på andra som tänker på sex.
För några år sedan såg jag en sådan där sexdokumentär som brukar gå på trean eller femman.
Den handlade om  diverse sexuella preferenser, en man var inne på något som tydligen kallades pony play. Pony play var en undergren till det vidare begreppet pet play förklarade mannen.
Pet play gick ut på att man ville att ens sexpartner skulle låtsas vara ett husdjur, i hans fall en ponny. Ponnyn skulle vara en kvinna, helst bärande en hästsvansförsedd buttplug, som drog runt honom i en liten vagn.
Det farscinerande bestod inte i den sexuella läggningen i sig, utan den stora mängd tid och energi han lade ner på att förverkliga sin sexdröm.
Först och främst måste han ju hitta en kvinna som delade hans intresse,men  en sådan kan man ju såklart hitta på internet.Till det behöver han en vagn och lite andra tillbehör.  Efter att allt är införskaffat så måste ju ekipaget bege sig någonstans där han kan spänna för kvinnan, och ja, köra runt. Det är väl knappast något man gör så där bland folk. Antagligen måste de också först hyra ett släp till vagnen.  
Det är alltså ganska mycket som måste fixas mellan det att han känner sig lite sugen och tills dess han får komma till skott.

Jag tycker att det är beundransvärt med folk som lägger så mycket tid, och säkert också pengar, på sitt sexliv. Det är hissnande att tänka på alla som sitter där ute i stugorna och syr kostymer, bygger smiskställningar och monterar sexgungor.
Jag tänker också att det är kraft och energi som kunde användts till något vettigt.


Men å andra sidan, lika väl som man sjösätter sin båt en solig aprilkväll kan man ju klä ut sin sambo till en häst och låta henne dra runt dig i en liten skrinda.


tisdag 22 maj 2012

tekniskt mankemang

Lycka till med att läsa det hä inlägget,
två tangente på mitt tangentbod fungea baa ibland, gissa vilka...
Hu sm helst så ha jag inte itat någt vettigt på ett pa daga ch nä jag väl itat ch skannat så kan jag ändå inte skiva någa bildtexte eftesm min dat inte tycke att man behöve använda dessa tecken.

Däfö bli det gammal skåpmat på blggen idag, men nytt ä på g.